Midnightshadow.blogg.se

Livet går vidare (1)

Publicerad 2014-07-04 13:30:00 i Noveller,

-Mamma! Jag vill inte flytta!
Jag och min mamma skulle flytta från stor stan, till en liten ö långt bort från alla mina vänner. Vi satt just nu i bilen på väg mot ön, Jorvik.
-Men Esmerald då.. Du kommer få massor med nya vänner!
-Visst, mummlade jag surt.
 
Vi åkte bil i fler timmar, säkert 8, sen åkte vi färja och det tog minst lika lång tid. Till slut var vi framme på ön, vi åkte bil 1 timme till, sen var vi framme i Jarlaheim. När vi stog utanför huset vart jag väldigt besviken. Skulle vi flytta till den här lilla stugan mitt i en stad på en ö som jag aldrig hörts talas om?! Kan det bli värre?? Jo, det kunde det tydligen.. Mitt rum var liten med ljusgula tapeter.
-Vad är det här?! Jag skrek rätt ut och mamma kom upp och tittade om jag hade skadat mig.
-Vad har hänt? Min mamma lät orolig.
-Ska detta vara mitt sovrum?!
-Ja, visst är det gulligt?
-GULLIGT??!!
Jag sprang ner för trappan och genom dörren med tårarna i ögonen.
 
När jag var nere på torget krockade jag med en tjej med långt, mörkrött hår. Jag vart så avundsjuk, mitt hår var kort och svart. Jag hade en gång haft så långt hår, kanske längre till och med, men jag klippte det kort. Först då inser jag att jag sitter på backen och ser dum ut.
-Oj, hur gick det? frågade tjejen.
Hon stryckte ut handen mot mig och tjälpte mig upp.
-Bra tror jag..
-Jag heter Scarlett, trevligt att träffas. Vad heter du?
-Esmerald.
 
Vi satte oss på en bänk och babblade på om allt, Scarlett var faktiskt riktigt trevlig. Det visade sig att hon red.
-..Och sen bara ramlade jag av, alla skrattade. Min häst galopperade runt på banan och bockade som värsta rodeohästen! fnissade Scarlett. Rider du?
-Nej, jag gjorde det.. Men jag var med om en olycka, vart rädd, och slutade, svarade jag.
Bilderna fladdrade förbi. Bilderna från olyckan som ägde rum för 3 år sedan.. Jag känner hur min häst galopperar med snabba nervösa steg mot hindret, jag känner publikens blickar.. Helt plötsigt vägrar min häst.. Den reser sig högt på bakbenen och ramlar åt sidan rakt på hindret.. Med mig på.. Jag känner hur hästen landar på¨mitt högra ben och jag hör min bästis Majas gälla skrik från läktaren. Jag skakar på huvudet för att komma på andra tankar.
-Vad heter din häst? frågar jag.
-Black Spirit, men han kallas Bilbo. Han är en svart arabhingst, svarar Scarlett. Han är 4 år och helt vild. Kom, vi går till stallet och hälsar!
Scarlett springer iväg och jag följer motvilligt efter.
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Här är första delen av livet går vidare, hoppas ni gillar den. ;D Kommer komma fler delar när jag har tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela